Tidigare:

"Öhh, Lissy, tänk realistiskt. Det händer knappast" sa jag.

"Men tänk om!" sa Lissy glatt.

"Om ordet om inte skulle finnas, då skulle allt vara underbart" sa jag.

När vi kom hem igen sprang jag upp på mitt rum och slet datorn från skrivbordet....

Jag slängde mig på sängen och satte på datorn. Jag loggade in på skype. Som tur var Melissa Online. Jag ringde upp och hon svarade på en gång.

"Hej! Hur var konserten???" Var det första hon sa.

"Helt okej, men det hände en mysko sak när vi träffade killarna" sa jag.

"Vadå! Du måste berätta allt dom sa!" sa Melissa nyfiket.

"Öhh, jo. Först, Jag hade redan träffat dom fast jag inte visst att det var dom som var One Direction" sa jag.

"What!?" sa Melissa. "Du menar att du har träffat One Direction två gånger!?"

"Mm, fler än så. Dom tar sånglektion efter mig. Han som heter Niall sa till mig att han tycker jag sjunger bra!" sa jag och log. "Och jag insåg att det var dom när Niall och han där Louis kom fram till mig"

"Jag önskar att jag också bodde i London" sa Melissa avundsjukt.

"Men vet du det skummaste?" sa jag. "Jag fick en lapp av Niall"

"Vad för lapp???" sa Melissa.

"Öhh, jo, Det stod att han ville träffa mig på Starbucks vid elva imorgon" sa jag.

"Du menar att... Niall Horan bjöd ut dig?!" sa Melissa. "OMG!!! Niall Horan bjöd ut min bästa vän. Jag tror inte detta händer!"

"Men det gör det. Tror jag" sa jag. "Men vad ska jag ha på mig?"

"Någonting snyggt! Vanligt, det får inte se ut som om du bryr dig. Det måste se ut som om du ska gå och fika med mig typ" sa Melissa.

Melissa är verkligen bra på det här med att dejta. Hon kan typ allt. Vad man ska på sig, Vad man ska säga och vilken atityd typ.

Tillslut hade vi båda enats om att jag skulle ha svarta, tajta jeans, en vit, stickad kofta och min allra käraste skinnjacka. Och mina föredetta vita converse.

När jag vaknade nästa morgon insåg jag att jag somnat med datorn i knät. Jag och Melissa pratade tills typ 3 igår natt. Jag slängde en blick på klockan. Jävlar, den var halv elva. Jag hade en halv timme på mig. Jag flög upp ur sängen och in i duschen. Sen drog jag på mig kläderna och tog lite mascara. Håret satte jag som vanligt upp i en tofs. Sen sprang jag ner till hallen och drog på mig skorna. Jag skyndade ut på gatan. Det tog fem minuter till Starbucks där jag skulle träffa Niall...

Vet, extremt kort bit... Men jag måste stänga av datorn enligt "Pappa och Mamma"..... Hajjdå!!!

Tidigare:

"Mm, Backstage också. Lissy ville det så gärna och vi typ bokade dom biljetterna för nästan ett år sen" sa jag. "Men ska sova nu. Det är faktiskt lite tidsskillnad, du vet"

"Ses!" sa Malin.

"Mm, Hejdå" sa jag och gäspade.

Klockan var 00.23 Bäst att jag går och lägger mig...

  Nästa morgon vaknade jag av att solen lyste på mitt ansikte. Jag hade glömt dra ner rullgardinen igår. Men jaja. Klockan var ändå halv tolv (glömde säga att Alice inte är världens mest morgonpigga person//Hanna). Jag ställde mig i duschen. Jag gick ut igen och torkade håret med hårtorken. Sen drog jag på mig en röd blus och svart, tajta jeans shorts. När jag kom ner i köket höll mamma redan på att laga lunch. Ellie och Lissy höll på att prova kläder.

"Godmorgon sömntuta" sa mamma och fortsatte att koka pastan eller vad hon gjorde.

"Godmorgon" sa jag och gäspade.

"Kan du duka?" frågade mamma.

"Mm, visst. Ska Ellie äta?" undrade jag.

"Ja" sa mamma.

Jag plockade fram tallrikar, glas och bestick. Först dukade jag på köksbordet, men när jag tittade ut såg jag vilket fantastiskt väder det var ute.

"Mamma, jag dukar ute istället!" sa jag och plockade ihop allting igen.

Sen bar jag ut det och dukade på terassen. Mamma kom ut och ställde maten på bordet. Lissy och Eliie kom skuttande (Om någon undrar: Ellie är Lissys absolut bästa vän) och satte sig vid bordet. Medans vi åt började Lissy och Ellie prata om dom där One Direction. Mamma lyssnade intresserat, men jag var i mina egna tankar.

Tänk om jag en dag skulle bli världskänd? Det skulle nog vara rätt läskigt. Fast det verkar kul att ha så många som älskar en. Fast å andra sidan får man ju massor av hat...

"Vem tycker du är snyggast?" jag vaknade ur mina dagdrömmar.

"Vaa?" sa jag.

"Vem tycker du är snyggast i One Direction?" sa Lissy.

"Öhh, jag vet inte ens hur dom ser ut" sa jag.

"Men det har vi ju precis förklarat!" gnällde Lissy.

"Jag tror att någon var i sina egna tankar" sa Mamma och skrattade.

"Kanske" sa jag och började äta min mat.

"Vad tänkte du på?" sa Ellie nyfiket.

"Nej, inget särskilt. Bara på hur det skulle vara att vara känd" sa jag.

Jag åt upp min mat och gick sen upp på mitt rum. Vad skulle jag göra nu? Kanske gå ut. Jag bestämde mig för att gå ut i trädgården. Jag plockade upp min mobil och mina hörlurar som låg på golvet. sen gick jag ut och lade mig i hängmattan. Jag måste ha somnat där, för jag vaknade av att Lissy ropade på mig.

"Alice! Vi ska åka om fem minuter!" Skrek hon.

"Okej, jag kommer!" ropade jag till henne.

Jag sprang upp på mitt rum för att borsta håret. Jag han inte byta kläder nu, men dom jag hade var helt okej. Jag packade ner mobilen, hörlurarna, nycklar och ett läppsyl i handväskan. sen sprang jag ner igen.

När mamma släppte av oss såg jag den super långa kön.

"Ska vi stå i den?" sa jag och suckade.

"Nej!" sa Lissy och Ellie glatt. "Vi har backstage biljetter och då slipper man köa! Bra va!"

"Tack gode gud!" mumlade jag för mig själv när vi passerade den långa kön.

När vi kom in började Lissy och Ellie skrika. Precis som alla andra tjejer. Alla utom jag. Tillslut kom fem killar ut på scenen.

Dom började sjunga och jag tyckte konserten var helt okej. Fast jag har varít på bättre. Sen kom den bästa stunden i Lissys och Ellies liv, enligt dom själva. Dom skulle få träffa killarna. Vi kom in i ett rum där alla fem killarna stod och väntade. Jag ställde mig en bit bort eftersom jag inte direkt var "Deras största fan". Lissy och Ellie gick fram och började prata. Plötsligt kom två av killarna fram till mig.

"Är inte du tjejen som tar lektioner hos Marika?" sa den ena.

Jag tittade på dom och plötsligt märkte jag det. Det var ju killarna som typ hade lektionen efter mig. Dom som hade hört när jag sjöng.

"Öhh, Jo" sa jag tveksamt.

"Bra, jag heter Niall och det där är Louis" sa den blonda kille som alltså hette Niall.

"Jag heter Alice" sa jag och log.

"Är det dina systrar?" sa han som hette Louis.

"Ja, den ena" sa jag.

"Och du är inget fan av oss?" sa Niall.

"Nja, inte direkt. Jag visste bara att ni fanns" sa jag. "Föresten ska vi gå nu"

"Vänta" sa Niall när vi var påväg ut ur rummet.

"Vad?" sa jag förvånat.

"Här. Titta när du kommer ut härifrån" sa han och gav mig ett ihopvikt papper.

"Okej" sa jag.

Mamma hämtade oss utanför.

"Hur var det då?" sa hon.

"Hur coolt som helst!" skrek Lissy och Ellie.

När vi hade släppt av Ellie hemma hos henne kom jag ihåg pappret i min jackficka. Jag drog fram det och väcklade upp det. Jag fick nog världens största chock när jag så vad det stod. Hade han bjudit ut mig? Läste jag fel eller? Hade en av världens mest eftertracktade killar bjudit ut MIG???

"Vad är det för papper?" undrade Lissy nyfiket.

Jag var så chockade att jag bara gav det till henne.

"Vem fick du det ifrån?" sa hon förvånat.

"Niall" sa jag långsamt.

"Wow, du har lärt dig... Vad sa du? Bjöd Niall ut dig? sa Hon minst lika chockat som jag var.

"Jag tror det. Jag fick iallafall pappret av honom" sa jag.

"OMG!!! Tänk om ni blir tillsammans och sen gifter ni er och sen får ni ett barn!" Skrek Lissy. "Då blir jag moster till Niall Horans barn!"

"Öhh, Lissy, tänk realistiskt. Det händer knappast" sa jag.

"Men tänk om!" sa Lissy glatt.

"Om ordet om inte skulle finnas, skulle allt vara underbart!" sa jag.

När vi kom hem igen sprang jag upp på mitt rum och slet datorn ifrån skrivbordet....

Hinner inte mer idag... Tror det blev en ganska lång bit. Ha det gött!

Hajj! Nytt utseende på bloggen! Ja, jag vet att Headern kanske inte är den snyggaste, men den får duga så länge... Men tycker ni om det? Kan inte bestämma på vilken sida menyn ska vara... Men jaja... Whatever?

Bara en dag och 3 timmar och 28 minuter kvar av jullovet! Önskar det var lika långt som sommarlovet.. Men Hajjdå!

Börjar skriva lite då...

-Alice´s persbektiv-

Jag och en av mina bästa vänner här i London, Sophie, är i ett köpcentrum och shoppar.

"Du ska på konserten imorgon va?" sa Sophie. "Det ska bli sjukt häftigt!"

"Mm" sa jag som gick i mina egna tankar.

"Du lyssnar inte, erkänn!" gnällde Sophie.

"Jo, nu gör jag det" sa jag och log mot henne.

"Men alltså, det ska bli så coolt!" sa Sophie glatt.

"Jag bryr mig inte så mycket. Men Lissy och Ellie Håller på att hoppa ner och upp HELA tiden" sa jag och suckade. "Dom tror att dom typ kommer bli världskända bara för att vi ska gå backstage"

"Vad sa du? Ska ni gå Backstage!?" Nästan skrek Sophie.

"Ja, men varför skriker du?" sa jag.

"Men hallå! Hur länge sen bokade ni egentligen?!" sa Sophie. "Det fanns typ 10 backstage biljetter och du har en av dom!"

"Och?" sa jag ointresserat.

Jag kunde liksom inte fatta den där One Direction grejen. Dom var väl bara fem, helt vanliga killar? Visst, dom kanske sjunger bra, men det finns ju hur många som helst som sjunger minst lika bra som dom? Eller har jag fel?

"Fattar du inte att du kommer få träffa dom?" skrek Sophie.

"Men herregud, lugna ner dig! Det var inte ens jag som ville gå på den där konserten, Det var Lissy och Ellie. Mammma vägrar att följa med och då skulle jag vara snäll och följa med!" sa jag irriterat. Dessutom är det väl bara fem, vanliga killar?

"Absolut inte! Har du inte sett hur snygga dom är?" sa Sophie.

"Men dom är ju sminkade och fixade! dom kanske inte alls ser ut så egentligen. Dessutom är det väl insidan som räknas?" sa jag. "Jag måste dra nu, har sånglektion om en halv timme"

"Hejdå!" sa Sophie.

"Ses!" ropade jag och började gå hemåt.

Jag drog fram nyckeln ur väskan och tryckte in den i låset. Ensam hemma. Fast nu måste jag skynda. Jag sprang upp på mitt rum och hämtade papprena. Påvägen ut norpade jag en banan ur skålen på bordet. Jag låste igen och började gå i rask takt mot Skolan. Marika hade lektionerna i ett av klassrummen. Jag skyndade in genom porten och igenom alla korridorer. Alla var tomma nu, eftersom det var sommarlov. Jag såg att dörren till klassrummet där vi skulle vara stod på glänt.

"Hallå?" sa jag och kikade in. Marika satt framför pianot och studerade noter. Jag drog av mig skorna och väskan och gick in.

"Hej Alice! sa Marika och vände sig om. "Ska vi börja?"

"Visst" sa jag och drog fram ett notställ.

"Borde inte du anmäla dig till någon talangtävling eller nått? Som typ xfactor?" sa Marika i slutet av lektionen.

"Alltså, jag vet inte" sa jag tveksamt.

"Okej, vi kan se senare, men nu kan du sjunga det här stycket" sa Marika och började spela på pianot.

Jag började sjunga starkt och tydligt, så som jag bara gjorde för Marika. Jag var väldigt blyg när det gällde att sjunga för andra, men jag trivdes med henne. När jag var klar tittade jag på klockan. Vi hade slutat för fem minuter sen. Jag  tog papprena och vände mig mot dörren. Men i dörröppningen trängdes fem killar. Jag kände igen dom, dom hade lektion efter mig. Dom måste hört när jag sjöng, Gud vad pinsamt! Jag skyndade förbi dom, men den blonda killen tog tag i min arm.

"Vad är det?" sa jag irriterat.

"Du sjunger bra, bara så du vet" sa han.

"Mm, visst" sa jag ironiskt.

"Nej, men ärligt!" sa han och tittade in i mina ögon. "Jag menar det"

"Jaha, tack då!" sa jag och drog låss mig från hans grepp.

Sen skyndade jag hem. Lissy var hemma. Jag sprang upp för trappan och in på mitt rum. Jag slängde mig på sängen och log för mig själv. Jag visste inte varför jag log, jag bara gjorde det.

"Du har väl inte ändrat dig om konserten?" sa Lissy som kommit in på mitt rum.

"Jag har lovat, och det ska jag hålla!" sa jag.

"ja! Tack du är världens bästa storasyster!" skrek hon och kramade mig.

"Okej, men kan du låta världens bästa storasyster få vara i fred en stund?" sa jag och puttade ut henne ur mitt rum.

Vad skulle jag göra nu? skype kanske? Jag plockade fram datorn och satte mig i sängen. Melissa var inte inloggad, men Malin, en annan kompis från Sverige var det. Jag ringde upp henne och hon svarade.

"Tjena Alice, det var länge sen man hörde nått från dig" sa Malin.

"Jag vet, Det är många att ringa och prata med" sa jag. "Nått nytt hemma?"

"Ja, en skitsnygg kill har börjat i min klass. Han heter Anderas och vet du, han sa: du är söt. till mig. Fattar du? Han tycker jag är söt!" sa Malin.

"Haha, Malin, du är dig väldigt lik" sa jag och flinade.

"Men vad? Hur går det för dig med killar då?" sa hon.

"Alltså, jag vet inte. Träffade en ganska snygg kille efter sånglektionen idag" sa jag. "Men jag vet inte ens vad han heter"

"Men fråga om han vill gå ut med dig?" sa Malin som om det vore självklart.

"Malin, jag är inte lika modig som dig. Jag vågar inte" sa jag.

"Jaja, skit i det då. Men vad ska du göra imorgon då?" sa hon.

"Inget. Eller jo, Lissy har tvingat med mig på någon konsert" sa jag och suckade.

"Vilken artist?" sa Malin nyfiket.

"kommer inte ihåg" sa jag trött. "Eller jo, typ One Deraction eller nått sånt"

"Ska du gå på One Directions Konsert i Morgon?!" sa hon.

"Mm, Backstage också. Lissy ville det så gärna och vi typ bokade dom biljetterna för nästan ett år sen" sa jag. " Men ska sova nu. Det är faktiskt lite tidsskillnad, du vet"

"Ses!" sa Malin.

"Mm, Hejdå" sa jag och gäspade.

Klockan var 00.23 Bäst att jag går och lägger mig...

Inte världens längsta del, jag vet. Men orkar inte mer nu... Ha det gött!

Hajj! Här kommer lite fakta om huvudpersonen i första novell "Stole my heart".

Jag heter Alice Tove Rebecca Michelsson, men mitt till tals namn är bara Alice  . Jag är 17 år och går sista året på gymnasiet. Jag har svart hår till axlarna ungefär, blåa ögon och lite fräknar. Jag, min mamma och min lillasyster Lissy som är 12 år bor i en villa i London. Och vi är rättså rika   . Min pappa är inte död, men jag har inte träffat honom på minst två år nu. Han jobbar som soldat i Kenya och kommer nästan aldrig hem. Fast mamma åker och hälsar på honom ibland, men jag och Lissy får inte följa med. Jag och Lissy är uppvuxna i Sverige, men vi flyttade till London för drygt två år sen. Min bästa vän Melissa bor fortfarande i Stockholm, Men vi brukar prata på skype minst en gång om dagen. Jag älskar att sjunga, sjunga och sjunga. Och att spela gitarr. Jag tar sånglektioner hos en tjej som heter Marika.

Tror detta var allt om Alice. Om inte, får ni veta det på vägen. Jaja, Ha det gött!

Hajj! Tänkte börja med lite info... Jag kommer uppdatera (skriva) varje dag. Eller iallafall försöka. Vill gärna att ni kommenterar. Men lite annat om mig också!

Jag som sagt heter Hanna och bor i Göteborg. Jag älskar att hästar och spelar Innebandy. Och jag älskar såklart One Direction. Jag vet inte vad jag ska skriva nu, så jag skriver inget mer   Ha det gött!